Psykologins delområden: Ämnesbeskrivningar

Här hittar du ämnesbeskrivningar, eller avgränsningar, av 26 olika delområden inom psykologiämnet. Se även sidan Psykologiämnet, som presenterar ämnet i stort.

Arbets- och organisationspsykologi
Biologisk psykologi
Ekonomisk psykologi
Emotionspsykologi
Handikappsykologi
Hälsopsykologi
Idrottspsykologi
Klinisk psykologi
Kognitionspsykologi
Kulturell psykologi
Militärpsykologi
Miljöpsykologi
Missbrukspsykologi

Motivationspsykologi
Musikpsykologi
Neuropsykologi
Pedagogisk psykologi
Perceptionspsykologi
Personlighetspsykologi
Politisk psykologi
Psykofysik
Religionspsykologi
Rättspsykologi
Socialpsykologi
Teknikpsykologi
Utvecklingspsykologi

Arbets- och organisationspsykologi

Kort
Arbets- och organisationspsykologin studerar individers arbetsrelaterade upplevelser, erfarenheter, reaktioner och handlingar i förhållande till arbetets innehålloch organisering, individuella förutsättningar samt de sätt på vilka individerna ingår i och/eller interagerar med grupper och organisationer.

Lång
Arbets- och organisationspsykologin studerar individers arbetsrelaterade upplevelser, erfarenheter, reaktioner och handlingar i förhållande till arbetets innehåll och organisering, individuella förutsättningar samt de sätt på vilka individerna ingår i och/eller interagerar med grupper och organisationer. I studier ingår betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorers betydelse dels för motivation och prestation, dels för yrkesmässig utveckling, hälsa och välbefinnande. Vidare studeras samspel mellan individ, grupp och organisation under olika organisatoriska betingelser inklusive organisationers och individers ömsesidiga val och preferenser. Vanligtvis avses lönearbete, men psykologiska aspekter av såväl oavlönat arbete (t.ex. i hemmet, i ideella organisationer) som gräns snittet mellan arbete och övrigt liv är föremål för analys, liksom psykologiska aspekter på ofrivillig arbetslöshet. I avgränsningen mot andra "arbetsvetenskaper" är individperspektivet särskilt utmärkande för arbets- och organisationspsykologin.


Upp

Biologisk psykologi

Kort
Biologisk psykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med inriktning på att förstå och förklara psykologiska funktioner med hjälp av bakomliggande biologiska skeenden.

Lång
Biologisk psykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med inriktning på att förstå och förklara psykologiska funktioner med hjälp av bakomliggande biologiska skeenden.

Exempel på sådana skeenden kan vara fysiologisk aktivitet, framförallt nervsystemets aktivitet, samt genetik och evolution. Ett flertal olika psykologiska delområden faller under rubriken biologisk psykologi, inklusive fysiologisk psykologi, komparativ psykologi och neuropsykologi. Ett område som växt fram det senaste årtiondet, kognitiv neuroetenskap, sorterar också under biologisk psykologi. Gemensamt för den biologiska psykologins alla delområden är att de utgår från att biologiska och psykologiska förhållanden är systematiskt relaterade till varandra, och att de söker att identifiera och kartlägga dessa samband.


Upp

Ekonomisk psykologi

Kort
Ekonomisk psykologi är studiet av ekonomisk relevant beteende med hjälp av teorier och metoder från psykologin.

Lång
Ekonomisk psykologi är ett område inom psykologin där ämnets teorier och metoder tillämpas på ekonomiskt relevant beteende, främst hos vuxna och normala människor. Det finns dock även studier av hur barn tillägnar sig ekonomiska begrepp. Områdets kärna är numera beslutsfattande och Kahneman-Tverskys forskning som omfattat deskriptiva undersökningar av beslutsfattande och subjektiva sannolikheter har spelat stor roll, vilket dokumenterades i 2002 års ekonomipris till Alfred Nobels minne. Riskperception och riskattityder är en annan och besläktad inriktning av ekonomisk psykologi, som fått betydelse för forskningen om policy med avsende på teknik och miljö. Finansiellt beteende är ett av flera områden där ekonomisk teori visat sig deskriptivt svag, och där de psykologiska ansatserna befunnits ha stor potential.


Upp

Emotionspsykologi

Kort
Emotionspsykologi är den del av psykologin där man studerar känslomässiga reaktioner och tillstånd.

Lång
Emotionspsykologi är den del av psykologin där man studerar känslomässiga reaktioner och tillstånd. Traditionellt görs detta i tre olika aspekter: den kognitiva/upplevelsemässiga, den fysiologiska och den expressiva komponenten. Studiet av emotioner involverar komplexa interaktioner av dessa tre komponenter. Emotionspsykologin fokuserar bl.a. på vilka stimuli som utlöser emotionella reaktioner, om dessa reaktioner kan aktiveras av både medvetna och omedvetna processer och om emotioner kan ses som en adaptiv aktionsberedskap vi utrustats med under evolutionsprocessen. En viktig del i emotionspsykologin är studiet av våra emotionella uttryck. Dessa uttryck manifesteras tydligt i olika ansiktsuttryck som är av speciellt intresse vid studiet av emotionell kommunikation. En annan central fråga i emotionspsykologin är om emotioner kan ses som distinkta separata tillstånd (t.ex. ilska, glädje, rädsla, förvåning) eller om de i olika grad skiljer sig åt i vissa dimensioner som t.ex. valens och intensitet.


Upp

Handikappsykologi

Kort
Handikappsykologi studerar varaktiga funktionsnedsättningar med syfte dels att beskriva och förklara dem och deras konsekvenser för individen, dels med syfte att minska, eliminera eller kompensera dessa konsekvenser som kan utgöra hinder för full social delaktighet.

Lång
Handikappsykologi studerar varaktiga funktionsnedsättningar med syfte dels att beskriva och förklara dem och deras konsekvenser för individen, dels med syfte att minska, eliminera eller kompensera dessa konsekvenser som kan utgöra hinder för full social delaktighet.

Handikapppsykologi är inriktad på såväl individ- grupp-, som samhällsnivå. Ämnet omfattar generell kunskap om psykologiska och sociala konsekvenser vid funktionsnedsättningar men också kunskap som är specifik för olika funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättningen kan avse alla psykiska funktioner: emotionella, sociala, perceptuella, motoriska eller kognitiva. Forskning som syftar till att bättre förstå funktionsnedsättningens natur är lika central som forskning om de sociala konsekvenserna av den.


Upp

Hälsopsykologi

Kort
Hälsopsykologins tillämpningsområde är kroppslig hälsa och ohälsa. Dess ambition är att med psykologisk kunskap bidra till förståelsen av hur hälsa bibehålls och ohälsa uppkommer, och att med psykologiska metoder förebygga ohälsa och befrämja tillfrisknande från sjukdom.

Lång
Hälsopsykologisk forskning är direkt eller indirekt relaterad till kroppslig hälsa och ohälsa. Inom detta av tradition medicinska fält har hälsopsykologin funnit flera fruktbara tillämpningsfält. Sjukdomsprevention är ett viktigt område, där kognitions- och motivationsteori har ökat förståelse n för det irrationella hälsobeteendets mekanismer och väglett skapandet av psykologiska påverkansmetoder. Individfaktorer som påverkar våra möjligheter att hålla oss friska, t.ex. genom att hantera yttre påfrestningar, är sedan begynnelsen ett centralt intresse inom hälsopsykologin. Psykisk påverkan vid allvarlig somatisk sjukdom och funktionsnedsättning är ett område där man bl.a. intresserat sig för psykologiska förklaringar till de stora skillnader i påverkan som man kan se mellan individer med en och samma allvarliga sjukdom eller handikapp. Psykologiska behandlingsmetoder vid somatiska tillstånd är givetvis ett viktigt område. Slutligen kan nämnas vårdorganisatoriska problem, t.ex. betydelsen av relationen mellan vårdgivare och vårdtagare.


Upp

Idrottspsykologi

Kort
Idrottspsykologi inbegriper dels forskningsverksamhet där individers idrottsrelaterade upplevelser, reaktioner och handlingar studeras under fysiskt arbete, dels professionell verksamhet såväl av prestationspsykologisk som av hälsoinriktad natur.

Lång
Den akademiska idrottspsykologin studerar mänskligt beteende i samband med fysisk aktivitet. Som tillämpningsområde inom psykologin är det mångfacetterat, trots att det har en relativt kort historia som självständigt forskningsområde (det dröjde exempelvis till 1960-talet innan de första internationella tidskrifterna startades, t.ex. International Journal of Sport Psychology). Forskare inom området intresserar sig för en rad olika frågeställningar, bland dessa kan nämnas: personlighetspsykologiska ("finns det en särskild idrottspersonlighet?"), socialpsykologiska ("hur får man en grupp individuella idrottare att fungera ihop som ett lag?") och utvecklingspsykologiska ("hur utvecklas en individ till idrottare?"). Även frågor kring fysisk aktivitet och dess relation till psykisk hälsa och välbefinnande är centrala. Den tillämpade idrottspsykologin använder psykologisk teoribildning i situationer där exempelvis prestationsutveckling är önskvärd. Detta sker genom mental träning, vilken kan utföras enskilt eller under handledning av en mental rådgivare. Mental träning kan med fördel användas även i situationer där strävan är att lära sig hantera en påfrestande livssituation eller för att bli bättre på att sätta upp kort- och långsiktiga mål. Kliniskt utbildade (idrotts)psykologer arbetar med behandling och prevention av kliniska tillstånd som exempelvis ätstörningar och andra avvikelser från vad som kan betraktas som normalt inom idrotten.


Upp

Klinisk psykologi

Kort
Klinisk psykologi betecknar dels professionell verksamhet som avser att förebygga, bota och lindra mänskligt lidande och psykiska komponenter av ohälsa, dels systematisk utforskning av uppkomst, utveckling, diagnostik, bedömning, behandling och prevention av kliniska psykiska tillstånd.

Lång
Den kliniska psykologin är ett mångfacetterat tillämpningsområde inom psykologin, vars ursprung i den akademiska psykologin främst finns inom personlighetspsykologin. Enklast kan man definiera den kliniska psykologin som det systematiska studiet av uppkomst, utveckling, diagnostik, bedömning samt behandling och prevention av kliniska tillstånd. Med kliniska tillstånd menas i första hand mentala besvär, problem, beteendestörningar, funktionshinder eller avvikelser från vad som betraktas som normalt. En viktig del av den kliniska psykologin, s k. hälsopsykologi eller beteendemedicin, ägnas åt mentala besvär eller problem som är kopplade till somatiska sjukdomar eller avvikelser. Med uppkomst av kliniska tillstånd syftas på studier av etiologi i vid mening, t.ex. av genetiska och miljöbetingade faktorers roll eller kognitiva och affektiva mekanismers betydelse. Med diagnostik menas i första hand vad som i engelskspråkig litteratur kallas "assessment" (och som saknar en god svensk översättning), med tester, bedömningar och andra slags instrument, t.ex. formell psykiatrisk diagnostik. Behandling och prevention syftar på ett spektrum av psykologiska interventioner i olika organisationsformer, från rådgivande samtal till intensiv psykoterapi, i syfte att lindra, undanröja eller förhindra kliniska tillstånd.


Upp

Kognitionspsykologi

Kort
Kognitionspsykologi behandlar hur människor förstår sin omvärld och sig själva samt hur de utvecklar och använder olika färdigheter. Mentala processer och strukturer i dessa sammanhang beaktas.

Lång
Kognitionspsykologi behandlar hur människor förstår sin omvärld och sig själva samt hur de utvecklar och använder olika färdigheter. Mentala processer och strukturer i dessa sammanhang beaktas. Följande delområden behandlas inom den kognitiva psykologin: perception, uppmärksamhet, hur information kodas in, lagras, tas fram och används i, resp. från minnet, begreppsbildning, kunskapsrepresentation, tänkande, problemlösning, beslutsfattande, kreativitet samt produktion och förståelse av språk. Vidare beaktas hur dessa aspekter på människans kognition är relaterade till känslor och motivation. Kopplingar till biologiska aspekter är också ett viktig studieområde. Ett annat centralt område är utveckling och förändring av mänsklig kognition i olika faser av människans liv. Ytterligare ett centralt område är hur människans förståelse och tänkande sker i en social och kulturell kontext.


Upp

Kulturell psykologi

Kort
Kulturell psykologi behandlar människan i sitt kulturella sammanhang. Människans kulturellt påverkade förståelse av sin omvärld och dess möjligheter ses som primär för att förstå människan och mänskligt agerande.

Lång
Kulturell psykologi behandlar människan i sitt kulturella sammanhang. Människans kulturellt påverkade förståelse av sin omvärld och dess möjligheter ses som primär för att förstå människan och mänskligt agerande. Inriktningen inkluderar flera olika traditioner. En av dessa är tvärkulturell psykologi (cross-cultural psychology) som främst söker att jämföra mänskliga egenskaper och prestationer i olika kulturer. En annan inriktning är kulturpsykologi (cultural psychology)vilken har nära relationer till Vygotskys kultur-historiska skola, Leontievs aktivitetsteori och socialantropologi där man betonar människans beroende av sina sociala och kulturella förutsättningar. Slutligen finns inriktningen "indigenous psychology" där man söker att utveckla hela den psykologiska vetenskapen utifrån de kulturella premisser som råder i den aktuella forskarens samhälle , vilket ger upphov till en stor familj av psykologier.


Upp

Militärpsykologi

Kort
Militärpsykologi innefattar tillämpning av den vetenskapliga psykologins teorier och metoder i militär verksamhet.

Lång
Militärpsykologi innefattar tillämpning av den vetenskapliga psykologins teorier och metoder i militär verksamhet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt urvals- och personbedömningssystem inklusive tester, interaktionen människa - tekniska system, ledarskap och grupprocesser i komplexa organisatoriska sammanhang och ledningssystem, attitydpåverkan och propaganda samt stress- och stridsreaktioner och hur dessa kan förebyggas och behandlas.


Upp

Miljöpsykologi

Kort
Miljöpsykologi är det område inom psykologin där tillämpad och grundläggande tvärvetenskaplig forskning bedrivs med syfte att fastställa och förklara samband mellan egenskaper hos den fysiska miljön och människors psykologiska reaktioner såväl som att fastställa och förklara hur människors handlingar påverkar den fysiska miljön.

Lång
Miljöpsykologi är det område inom psykologin där tillämpad och grundläggande tvärvetenskaplig forskning bedrivs med syfte att fastställa och förklara samband mellan egenskaper hos den fysiska miljön och människors beteende såväl som att fastställa och förklara hur människors beteende påverkar den fysiska miljön. Med fysisk miljö avses både naturmiljöer och miljöer utformade av människor. Deras egenskaper omfattar optiska, akustiska, kemiska, temperatur och rumslig organisation. Samband som studeras är både direkta och indirekta genom påverkan på och av grupper och institutioner.


Upp

Missbrukspsykologi

Kort
Missbrukspsykologi är ett kunskapsområde som behandlar olika psykologiska aspekter av riskbruk, missbruk och beroende. Inom området studeras, utifrån olika psykologiska teorier, hur dessa tillstånd uppkommer, utvecklas och vidmakthålls. Även utredningsförfaranden, bedömningsmetoder, psykosociala och psykoterapeutiska interventioner samt återfallspreventiva insatser undersöks.

Lång
Missbrukspsykologi är det område som behandlar hur kognition, emotioner och beteende är involverade vid riskbruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger. Missbrukspsykologi inkluderar även andra tillstånd, som exempelvis missbruk av mat, nikotin, spel och träning. Området har en nära anknytning till bland annat klinisk psykologi, emotions-, kognitions-, motivations- och utvecklingspsykologi. Missbrukspsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som angränsar till och har en nära samhörighet med andra vetenskapsområden såsom socialt arbete, socialmedicin och psykiatri. Missbrukspsykologi omfattar såväl grundforskning som tillämpad forskning. Inom grundforskning studeras psykologiska, psykosociala och psykobiologiska riskfaktorer som bidrar till uppkomst och utveckling av olika former av missbruksproblem samt vilka psykologiska processer som vidmakthåller ett sådant problem. Inom den tillämpade forskningen undersöks strategier för att förebygga risken för utveckling av riskbruk, missbruk och beroende. Vidare studeras vilka utredningsförfaranden, bedömningsmetoder, psykosociala och psykoterapeutiska interventioner samt återfallspreventiva insatser som har effekt vid dessa tillstånd. Utveckling av nya metoder och tekniker för det kliniska arbetet inom missbruks- och beroendevården prövas också.


Upp

Motivationspsykologi

Kort
Motivationspsykologi studerar processer och innehåll vad gäller drivkrafter för och reglering av mänskligt beteende (inklusive handlingar och tänkande). Motivationspsykologi studerar också betydelsen av kontrollstrukturer, inklusive målsättande och annan planering av beteendet för faktiskt förverkligande av det samma.

Lång
Motivationspsykologi studerar processer och innehåll vad gäller drivkrafter för och reglering av mänskligt beteende (inklusive handlingar och tänkande). Olika forskningsansatser betonar olika drivkrafter. I psykologi är utgångspunkten för dessa oftast behov eller andra strukturer inom individen, t.ex. psykobiologi där grundläggande behov som föda och sexualitet framhävs, traitpsykologi som betonar personlighetens betydelse, kognitionspsykologi där förståelse av omgivningen (t .ex. i form av attributioner) fokuseras samt psykoanalys där i en variant livsdrift (sexualitet) och dödsdrift antas vara viktiga. Vissa psykologiska teorier betonar externa källor för beteendet, t.ex. behaviourism där Skinner pekade på förstärkningars betydelse, situationism i personlighetsteori och Leontievs verksamhetsteori där man uppmärksammar sociala verksamheters betydelse för beteendet. Motivationspsykologi studerar också betydelsen av kontrollstrukturer, inklusive målsättande och annan planering av beteendet för faktiskt förverkligande av det samma. Några olika termer som är aktuella i samband med psykologiska studier av motivation är: instinkt, drift ("drive" ), behov ("need"), intresse, strävan, begär, längtan, relevans, mål, kontrollstruktur, primära och sekundära motiv.


Upp

Musikpsykologi

Kort
I musikpsykologin studeras människors upplevelser och beteenden i samband med musik och hur dessa betingas av olika egenskaper i musiken, i människan och i den aktuella situationen.

Lång
I musikpsykologin studeras människors upplevelser och beteenden i samband med musik. De viktigaste frågorna gäller de processer (perceptuella, kognitiva, emotionella, motoriska etc.) som ingår i skapande, utförande och upplevelse av musik och de faktorer som påverkar dessa processer. Uppfattningen av och reaktioner på musik betingas generellt av komplicerade växelspel mellan faktorer i själva musiken (t.ex. rytm, melodi, tonalitet), faktorer hos människan (fysiska, psykiska, sociala) och faktorer i den aktuella situationen. Andra typiska områden i musikpsykologin gäller personlighet hos olika kategorier av musiker, sociala relationer i olika musikaliska konstellationer, musikalisk begåvning och musikalitet, samt musikalisk utveckling, frågor som i sin tur har konsekvenser för närliggande områden såsom musikpedagogik och musikterapi.


Upp

Neuropsykologi

Kort
Neuropsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med inriktning på att förstå och förklara normala och sjukliga psykologiska funktioner med hjälp av bakomliggande skeenden i centrala nervsystemet.

Lång
Neuropsykologi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde med inriktning på att förstå och förklara normala och sjukliga psykologiska funktioner med hjälp av bakomliggande skeenden i centrala nervsystemet. Neuropsykologin utgår från att neuronala och mentala funktioner och funktionsstörningar är systematiskt relaterade till varandra. Neuropsykologisk forskning syftar till att identifiera och kartlägga dessa samband. Den neuropsykologiska forskningen utnyttjar ofta hjärnavbildande metoder, vilka ger nya möjligheter att i detalj studera hjärnans anatomi och funktion hos friska personer och hos patienter med olika former av hjärnsjukdom eller -skada. Nära relaterade till neuropsykologin är de nya kunskapsområdena kognitiv och affektiv neurovetenskap liksom genetiska och evolutionsmässiga aspekter på nervsystemet.


Upp

Pedagogisk psykologi

Kort
Pedagogisk psykologi berör olika aspekter och dimensioner av människors utveckling, förändring och lärande, samt vilka betingelser som underlättar eller försvårar lärande i en utvecklingsprocess.

Lång
Den pedagogiska psykologin studerar intra- och interindividuella processer som bidrar till människors möjligheter att lära eller utvecklas. Den söker överbrygga den epistemologiska kopplingen mellan teori och praktik, dvs. att kombinera kunskap om minne och lärande och de sociala processer som underlättar organiserade och spontana lärsituationer. Från att tidigare huvudsakligen ha haft ett utpräglat inlärnings perspektiv studerar man numera också lärandet i relation till den sociokulturella miljö som påverkar individen. Det handlar således om hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, vilket bl.a. innebär ett samspel mellan kollektiv och individ.


Upp

Perceptionspsykologi

Kort
Perceptionspsykologi är studiet av den förmåga som gör att biologiska organismer kan få information om den yttre världen ("miljöperception") och världen inom oss ("kroppsperception"), ofta i avsikt att kunna interagera med omvärlden.

Lång
Perception är den förmåga som gör att biologiska organismer kan få information om den yttre världen ("miljöperception") och världen inom oss ("kroppsperception"), ofta i avsikt att kunna interagera med omvärlden. Perceptionen brukar relateras till hur de olika sinnena tar in information om omvärlden och vår kropp, t.ex. visuell och auditiv perception respektive känsel och smärtperception. Filosofisk perception är den del av filosofin som undersöker hur våra sinnen kan ge oss "sann" kunskap om hur omvärlden och vår kropp är beskaffad. I perceptionspsykologin försöker man att förstå hur perceptionen fungerar. Det finns även en datalogisk version av perception. I denna försöker man att få maskiner att tolka omvärlden. Perceptionen ger mening åt den yttre och inre världen genom sinnesintrycken. Olika fysikaliska och fysiologiska förlopp registreras eller uppfångas genom perceptionen och får en psykologisk representation utan att kognitionenen nödvändigtvis behöver medverka. Input ar fysikaliska eller fysiolologiska, men output är psykologiska (olika domäner). Input kan även vara komplexa och sociala, t.ex. språk, klimat eller ansiktsuttryck. Den psykologiska representationen ger mening och betydelse åt den komplexa värld en varelse befinner sig i liksom åt den egna kroppen. Perceptionen ger oss vår ögonblickliga känsla av närvarande och verklighet, var vi är, vad som sker, hur vi mår och var vi befinner oss. Perceptionen är inte en passiv mätprocess, utan är en aktiv konstruktion av omvärlden och oss själva som åstadkoms i vårt madvetande baserat på komplex, ofta bristfällig information från våra sinnen om vår inre och yttre värld.


Upp

Personlighetspsykologi

Kort
Personlighetspsykologin studerar sådana nedärvda och förvärvade psykologiska strukturer och processer som på ett systematiskt sätt varierar mellan olika individer och bidrar till organisation (coherence), kontinuitet och stabilitet (consistency) i personens beteende.

Lång
Personlighetspsykologin studerar sådana nedärvda och förvärvade psykologiska strukturer och processer som på ett systematiskt sätt varierar mellan olika individer och bidrar till organisation (coherence), kontinuitet och stabilitet (consistency) i personens beteende. Personlighetspsykologin är ett slags differential psykologi, i den meningen att det är variationer mellan individer som s.a.s. definierar vad som är ett personlighetsrelaterat fenomen. I huvudsak studerar den personlighetspsykologiska forskningen fyra frågor:

  1. Vilka är personlighetens grundläggande strukturer och processer?
  2. Hur ser det dynamiska samspelet mellan dem ut?
  3. Hur bildas, utvecklas och påverkas de?
  4. Hur präglas de av, och manifesteras i, den familiala/sociala, samhälleliga och kulturella miljön?

Upp

Politisk psykologi

Kort
Politisk psykologi är det vetenskapliga studiet av hur psykologiska faktorer påverkar människors politiska uppfattningar och/eller politiska beteenden.

Lång
Politisk psykologi är det vetenskapliga studiet av hur olika psykologiska egenskaper eller processer hos människor kan påverka deras politiska attityder, preferenser, uppfattningar och beteenden. Bland annat studeras om det finns vissa personlighetsegenskaper som ligger bakom människors politiska åsikter och ideologier eller om dessa i stället bestäms av människors sociala grupptillhörighet och grad av identifikation med dessa grupper. För den mer personlighetspsykologiska förklaringen har de klassiska studierna av den auktoritära personligheten varit en första utgångspunkt. För den mer socialpsykologiska förklaringen har teorier om social identitet och självkategorisering varit tongivande. Personlighets- och socialpsykologiska faktorer är bidragande orsaker till människors fördomar, politiska ideologier och politiska beteenden. I politisk psykologi studeras t ex vilka psykologiska faktorer som påverkar våra uppfattningar om politiska ledare och politiska partier (politisk perception/kognition) och vilka faktorer som påverkar hur politiska åsikter överförs mellan människor, t ex från föräldrar till barn (politisk socialisation).


Upp

Psykofysik

Kort
Psykofysik är det område inom psykologin som studerar sambanden mellan fysiska stimuleringar (yttre psykofysik), dessas neuropsykologiska korrelat (inre psykofysik) eller båda i kombination och främst sinnesupplevelserna. Forskningen bedrivs i syfte att fastställa lagbundenheter, invarianter eller psykofysiska principer främst inom perception och kognitionspsykologi, psykofysiologi, neuropsykologi samt inom miljöpsykologi och socialpsykologi.

Lång
Psykofysik är det område inom psykologin som studerar sambanden mellan fysiska stimuleringar (yttre psykofysik), dessas neuropsykologiska korrelat (inre psykofysik) eller båda i kombination och främst sinnesupplevelserna. Forskningen bedrivs i syfte att fastställa lagbundenheter, invarianter eller psykofysiska principer främst inom perception men också inom kognitionsvetenskap, psykofysiologi, neuropsykologi samt inom miljöpsykologi och socialpsykologi. Ett flertal teoretiskt väl underbyggda mätmetoder som utvecklats inom psykofysiken används också flitigt inom interdiciplinära vetenskapsgrenar som t.ex. psykiatri, akustik,ergonomi/human factors, audiologi, optik och otolaryngologi. Psykofysiken har fått ett uppsving i samband med utforskandet av hjärnprocesser med hjälp av nya metoder för dess as avbildning.


Upp

Religionspsykologi

Kort
Religionspsykologi är inriktad mot att beskriva, förstå och förklara religionens psykologiska grunder, beståndsdelar och konsekvenser.

Lång
Religionspsykologi är den del av psykologin och teologin som berör religionens psykologiska aspekter. Dessa aspekter inkluderar religiositetens grunder i personligheten, individens utveckling, sociala kontext samt intellektuella och biologiska förutsättningar. Andra aspekter handlar om religionens beståndsdelar i form av erfarenheter, värden och ritualer. Slutligen utgör religionens konsekvenser för psykologiskt fungerande en del av det religionspsykologiska studiet. Inom ämnet fokuseras även på andlighetens psykologiska aspekter.


Upp

Rättspsykologi

Kort
Rättspsykologi syftar till att utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv studera den rättsliga arenans aktörer (t.ex. gärningsmän, offer, vittnen, poliser och jurister), och att via vetenskaplig forskning ta fram kunskap som kan omsättas i polisiära och juridiska sammanhang.

Lång
Rättspsykologin rymmer två huvudsakliga aktiviteter: (1) att utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv studera den rättsliga arenans aktörer, och (2) att via vetenskaplig forskning ta fram kunskap som kan omsättas i polisiära och juridiska sammanhang.

  1. Att anlägga ett psykologiskt perspektiv på polisiärt utredningsarbete, domstolsförhandlingar och kriminalvård. Dessa faser rymmer flera olika aktörer ( t.ex. offer, gärningsmän, vittnen, poliser, jurister och sakkunniga) som var och en kan stå i fokus för rättspsykologiska studier. Exempel på forskningsfrågor är "Vilka faktorer påverkar ett vittnesmåls tillförlitlighet?", "Hur väljer en serievåldtäktsman sina offer?", "Hur kan man förklara falska erkännanden?" och "Hur går det till när domare väger samman olika bevis?".
  2. Att med utgångspunkt i etablerade subdiscipliner som minnespsykologi, socialpsykologi, beslutsfattandets psykologi, miljöpsykologi etc. bedriva empirisk forskning med målsättningen att (a) pröva och förfina existerande teorier samt (b) ta fram, sammanställa och sprida kunskap som är av relevans för polisiära och rättsliga sammanhang. Exempel på forskning av detta slag är studier kring minnesunderlättande intervjutekniker, strategier vid förhör av misstänkta samt kriterier för bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål. Rättspsykologisk kunskap har värde både vid (i) brottsförebyggande arbete (ii) utredning av brott samt för att förstå (iii) orsaker bakom och (iv) konsekvenser av brott (behandling av offer och gärningsmän).

Upp

Socialpsykologi

Kort
Socialpsykologi är den del av psykologin som studerar och försöker förklara hur vår sociala omvärld (individer, grupper) påverkar vårt beteende (tankar, känslor, handlingar).

Lång
Socialpsykologi är det område inom psykologin som studerar individers tankar, känslor och handlingar inom en social kontext, d.v.s. som en funktion av den aktuella eller upplevda närvaron av andra individer eller grupper. Inom området studeras egenskaper/processer avseende olika fenomen såväl inom individer ( t.ex. attityder) som mellan individer ( t.ex. attraktion) liksom olika fenomen såväl inom grupper ( t.ex. gruppsammanhållning) som mellan grupper ( t.ex. mellangruppsaggression).


Upp

Teknikpsykologi

Kort
Teknikpsykologi handlar om samspel mellan människor och mer eller mindre komplexa och automatiserade tekniska system.

Lång
Tekniska system styrs av mänskliga operatörer samtidigt som de är produkter av mänskliga handlingar. Teknikpsykologi handlar till stor del om att utforma och kontrollera mer eller mindre komplexa och automatiserade tekniska system med hänsyn till individers begränsningar och kapacitet i samspelet med de tekniska systemen och med andra individer. Området, som har nära förbindelse med ergonomi och arbetspsykologi, omfattar bland annat perception, informationsinhämtning, kognition, beslutsfattande, minne, motivation, social och organisationspsykologi. Teknikpsykologi är inriktad mot systemens säkerhet och tillförlitlighet. Mänskliga felhandlingar och förklaringar till dessa har en central roll. Teknikpsykologi har sina viktigaste tillämpningar inom områden där avancerad teknik kommer till användning. Som exempel på tillämpningsområden kan nämnas flyg, sjöfart, spårbunden trafik, vägtrafik, telematik, processindustri, kontor, sjukvård och handikapp.


Upp

Utvecklingspsykologi

Kort
Utvecklingspsykologi är inriktad mot att beskriva och förklara såväl psykologiska förändringar som inträffar under hela livsförloppet, som kontinuitet i utvecklingen.

Lång
Utvecklingspsykologin omfattar studiet av normal utveckling och individuella variationer i denna från födelse till vuxen ålder. Även utveckling under vuxenlivet studeras. Utvecklingspsykologin behandlar olika aspekter såsom perceptuell, motorisk, kognitiv, emotionell, social och personlighetsutveckling, liksom även den biologiska basen för utvecklingsförlopp. Området utvecklingspsykopatologi har speciell relevans för klinisk psykologi. Utifrån kunskaper om normalutveckling söks där beskrivningar och förklaringar till avvikande utvecklingsförlopp, främst vad gäller emotionella, sociala och personlighetspsykologiska förlopp. Den vetenskapliga målsättningen inom det utvecklingspsykologiska området är att utveckla teorier och metoder för förståelse av både de förändringar och den kontinuitet som karaktäriserar utvecklingsförloppet.