Forskning om hyperaktivitet/ADHD belönas 2009

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2009 tilldelats Karin Brocki, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet, med följande motivering:

I sin doktorsavhandling Executive control processes: Dimensions, development and ADHD har Brocki i longitudinella studier på ett nydanande sätt undersökt relationen mellan utvecklingen av exekutiva funktioner och symptom på hyperaktivitet/ADHD. Studierna har, bland annat, visat på att graden av ADHD symptom bäst är att betrakta som en kontinuerlig dimension i barnpopulationen, och att ADHD-symptom tar sig uttryck i problem med olika typer av exekutiva funktioner, beroende på barnets ålder. I Brockis senare studier kombineras problemen med exekutiva funktioner och ADHD på ett intressant sätt med aktuella metoder och teorier i genetisk forskning för att undersöka associationen mellan gener och underliggande neurala processer. På kort tid har Brocki etablerat sig som en driftig och kreativ forskare med en förmåga att publicera sig i framstående vetenskapliga tidskrifter och med förmåga att etablera fruktbara samarbeten med framstående internationella forskare inom området.

Utvecklingen av exekutiva funktioner och symptom på hyperaktivitet/ADHD

Karin Brocki, 2009Nedsättningar i de hjärnfunktioner som brukar kallas exekutiva funktioner har visat sig utgöra en viktig del av den komplexa etiologin bakom Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Exekutiva funktioner har sitt säte i hjärnans frontallober och kan generellt beskrivas som de kognitiva funktioner som organiserar en individs handlande över tid för att uppnå ett mål i framtiden. Ett effektivt exekutivt fungerande kräver framförallt förmågan att kunna hålla fast vid målet i framtiden (arbetsminne) samt att kunna skjuta upp eller hämma lockelsen att göra sånt som inte passar in med det ”målinriktade beteendet” (inhibition). Syftet med min forskning har varit att studera exekutivt fungerande i relation till ADHD-symptom (uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet) utifrån ett dimensionellt utvecklingsperspektiv. Detta perspektiv innebär att ADHD bör förstås som en extrem av eller en utvecklingsförsening i funktioner och beteenden som förekommer hos alla individer, om än i olika utsträckning. För att kunna undersöka relationen mellan exekutiva fuktioner och hela spektrumet av ADHD symptom, har jag studerat normala barn, barn som ligger i riskzonen för att utveckla ADHD senare i livet och barn med en klinisk diagnos.

Både de kliniska och icke-kliniska studierna som ingick i min avhandling Executive Control Processes: Dimensions, Development and ADHD visade att dysfunktion i arbetsminne och inhibition är viktiga prediktorer av ADHD-symptom. Detta innebär att graden av ADHD symptom bäst är att betrakta som en kontinuerlig dimension i barnpopulationen snarare än en kategori. Särskilt uppmärksammade har forskningsrönen från avhandlingen blivit som pekar på att betydelsen av exekutiva funktioner i relation till ADHD-symptom varierar beroende på ett barns ålder, vilket inte har visats tidigare. Med andra ord, brister i inhibition verkar vara av särskild relevans i relation till ADHD-symptom (både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet) hos förskolebarn och yngre skolbarn, medan ett tydligt samband mellan bristande arbetsminne och primärt uppmärksamhetssvårigheter finns hos äldre barn. Resultaten understryker att ADHD bör tolkas som ett utvecklingssyndrom och inte som ett statiskt syndrom som förblir oförändrat oberoende av en individs ålder.

Som nydisputerad forskare blev jag erbjuden att forsätta min forskarkarriär som postdoc vid Mount Sinai School of Medicine NY, USA. Där fick jag möjlighet att bredda mina kunskaper inom exekutiva funktioner och ADHD med biologisk kunskap inom detta område. Forskningssamarbetet fortgår och genom tillämpandet av aktuella metoder och teorier i genetisk forskning är målet att undersöka associationen mellan gener och underliggande neurala processer.

Just nu forskar jag återigen vid Instiutionen för psykologi i Uppsala. Jag har blivit beviljad postdocbidrag från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS). Med utgångspunkt i de unika avhandlingsresultaten som visar på betydelsen av ett barns ålder för uttryck av neuropsykologiska svårigheter och beteendesymptom hos barn med ADHD, är syftet med det planerade projektet är att fortsätta undersöka betydelsen av ålder i manifestationen av ADHD syndromet. Forskningsfynd som kartlägger hur ADHD syndromet förändras med ålder kan mycket väl ha betydelse för en framtida modifiering av nuvarande ADHD-diagnostik samt behandlingsmetoder, vilka bör anpassas efter ett barns ålder.

Karin Brocki

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)