Forskning om små barns psykologiska och perceptuella förmågor belönas 2012

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2012 tilldelats Terje Falck-Ytter, som disputerade år 2010 vid Uppsala Universitet, med följande motivering:

Terje Falck-Ytter har i sin doktorsavhandling From Actions to Faces: Studies of Social Perception in Typical and Atypical Development på ett nydanande och framgångsrikt sätt studerat små barns psykologiska och perceptuella förmågor genom sofistikerad ögonrörelseteknik. Hans forskning har även en unik tillämpbar ansats: kunskapsrönen kan förväntas få viktiga kliniska implikationer med avseende på kommunikativa och sociala utvecklingsavvikelser. Resultaten som beskriver tidiga åldersrelaterade skillnader i förmågan att predicera andras handlingar har redan väckt väsentligt internationellt intresse. Falck-Ytter har på kort tid etablerat nationellt och internationellt forskningssamarbete och uppvisar en mycket god forskningsproduktion, vilket synliggörs genom ett stort antal publikationer i välrenommerade tidskrifter. Terje Falck-Ytter är med sin frontlinjeforskning därmed en mycket värdig vinnare av Nationalkommitténs vetenskapliga pris i psykologi till yngre forskare för 2012.

Socialt tänkande hos barn med normal utveckling och barn med autism

Terje Falck-Ytter, 2012Alla som har kontakt med små barn slås då och då av hur mycket de verkar förstå. Att på ett vetenskapligt sätt kartägga riktigt små barns mentala förmågor är dock en utmaning, dels därför att de inte kan svara på frågor och dels därför att de sällan är intresserade av långdragna och komplicerade undersökningprocedurer. Många som studerar små barn har därför valt att mäta vad barnen tittar på. Att undersöka titt-beteende kan på ganska kort tid ge värdefull information om vad barnet uppfattar - och inte uppfattar. Det finns dessutom ingen nedre åldersgräns för denna metod - barnet använder sina ögon för att utforska miljön redan från födseln.

Studier av blickbeteende har tagit ett stort kliv framåt genom moderna metoder för mätning av ögonrörelser. Idag kan man på ett tillförlitligt sätt mäta vad barn tittar på med millisekundsprecision, utan att någon apparatur måste fästas på barnet. I min forskning har jag användt ögonrörelsemätning för att förstå hur barn uppmärksammar och tolkar social information. Tillsammans med medarbetare vid Uppsala universitet och under handledning av Claes von Hofsten och Kerstin Rosander studerade jag som doktorand spädbarns förmåga att förutsäga målet med andras handlingar. Resultaten gav stöd för hypotesen att förmågan att förusäga andras handlingar är relaterad till barnets egen förmåga att utföra handlingar. Detta kan vidare tolkas som stöd för synen att barnet har ett Spegelneuronsystem, som på ett direkt sätt kopplar ihop information från andra människor med de system i hjärnan som normalt styr den egna kroppen.

Både under min tid som doktorand och senare har jag studerat barn med autism (autismspektrumtillstånd). Att ha autism innebär problem med social-kommunikation och kan idag diagnostiseras från ca 2-3 års ålder. Ca 1 % av befolkningen har autism, som ofta innebär ett stort hjälpbehov livet ut. Att förstå hur små barn med autism uppmärksammar sin omvärld kan vara av stort värde för att på djupet förstå varför dessa barn utvecklas som de gör. Kanske tittar barn med autism på ett annorlunda sätt redan tidigt i utvecklingen? Kanske finns det information de inte uppfattar? I så fall skulle detta kunna ge dem annorlunda möjligheter för inlärning och social utveckling. I min doktorsavhandling undersökte jag bland annat hur barn med autism tittade på andras handlingar. Överraskande nog visade det sig att barn med autism är duktiga på att förutsäga enkla mål när de tittar på andras handlingar.

Även om autism är en genomgripande störning i utvecklingen vet man idag väldigt lite om hur barn som senare får diagnos utvecklas under det första året. Är utvecklingen normal under denna period? Finns det subtila tidiga tecken som ännu inte är kartlagda?

Efter min disputation har jag jobbat både vid KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) och på Uppsala Barn- och Babylab. Tillsammans har vi startat Projekt Småsyskon (www.smasyskon.se). Målet för Projekt Småsyskon är att öka kunskapen om vad som är annorlunda i den tidiga utvecklingen hos barn som senare visar sig ha autism. De flesta småsyskon till barn med autism utvecklas normalt. Samtidigt visar forskning att en del av småsyskonen själva senare får diagnos inom autismspektret. Undersökningarna består i att barnet får leka eller utföra lekfulla aktiviteter och att föräldrarna får svara på frågor. Barnets beteende dokumenteras på ett barnvänligt sätt bland annat genom inspelning av ljud, bild, blickbeteende och några olika mått på hjärnaktivitet. I projektet följer vi småsyskonen från 10 månaders ålder fram till att de fyller tre år, då en autismutredning görs. När vi vet vilka barn som fick diagnos, kan vi jämföra deras undersökningsresultat från de första åren med de andra barnen och på så sätt identifiera tidiga tecken på autism. På lång sikt kan detta bidra till nya tidiga behandlingsmetoder för barn med autism.

Terje Falck-Ytter

Postdoktoral forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND; www.ki.se/kind)
Forskare vid Uppsala Universitet, Uppsala Child och Babylab (www.babylab.se)

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)