Forskning om emotionella minnen i sociala kontexter belönas 2015

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2015 tilldelats Armita Golkar, som disputerade år 2013 vid Karolinska Institutet, med följande motivering:

Armita Golkars forskning fokuserar på etablering och reglering av emotionella minnen och hur mekanismer relaterade till rädslobetingning och utsläckning påverkas av social inlärning. Forskningen är väl förankrad i klassisk psykologi men samtidigt nydanande. Den kännetecknas av såväl stora teoretiska som metodologiska färdigheter och omfattar angelägna frågeställningar med stor generell relevans, men också med potentiell betydelse från mer tillämpat och kliniskt perspektiv. Armita Golkar är en mycket skicklig och självständig forskare, vars forskning redan har haft genomslag i forskarsamhället.

Beskrivning av Armita Golkars forskning

Armita Golkar, foto Ola HedinMänniskan är programmerad för att lära av och minnas sina erfarenheter. Men dessa processer är inte urskillningslösa. Emotionella minnen, och i synnerhet minnen från situationer då vi upplevt oss hotade och rädda, gör de starkaste avtrycken. Oavsett om vi minns när och var dessa minnen uppstod har de företräde för att de vägleder oss i våra beslut och gör det möjligt för oss att navigera i en värdeladdad miljö. Men hur lär vi oss att hålla emotionella minnen i schack när de inte längre signalerar reella hot och när de ger upphov till dysfunktionella beteenden? Trots att kognitiv beteende terapi (KBT) och i synnerhet exponering, är en effektiv metod för att behandla rädslorelaterade sjukdomar som ångest, så är effekterna av exponering begränsade – trots lyckad exponering så återkommer symtomen hos många patienter. En förklaring till att symtomen återkommer är att behandlingen reducerar symtom på ångest och rädsla utan att påverka det underliggande rädslominnet. Genom att förstå de processer som styr hur emotionella minnen etableras och hur de kan förändras, skapas också möjligheter att uppnå varaktiga behandlingseffekter.

Det övergripande syftet med min forskning är att kartlägga generella inlärningsprinciper som kan omsättas i praktiken. För att uppnå det har jag fokuserat på att förstå de processer som styr rädsloinlärning och isolera de faktorer som gör att nyinlärning genom exponering kan förändra emotionella minnen. Inom ramen för den här forskningen har jag bl.a. studerat hur social inlärning - förmågan att lära av andra människors beteenden - kan berika och optimera nuvarande inlärningsmodeller.

Den här forskningen tar avstamp i att social inlärning ofta används inom exponeringsterapi av ångestsjukdomar i s.k. modellbaserad exponering, men det saknas ännu så länge ansatser för att integrera forskning på social inlärning med etablerade inlärningsmodeller för att förändra rädslominnen. Min tidigare forskning har bl.a. visat att social inlärning kan förhindra uttrycket av rädsla mer effektivt än traditionell, direkt, inlärning och att effektiviteten av social inlärning förstärks när man lär sig av någon som delar ens sociala grupptillhörighet. I pågående projekt utreder jag effekterna av social inlärning på rädslor som etablerats i långtidsminnet, vilket är nödvändigt för att effekterna av social inlärning skall vara applicerbara i en klinisk kontext. För att studera detta utgår jag från etablerade inlärningsmodeller och experiment tillsammans med beteendemått, psykofysiologiska metoder och hjärnavbildning. Min förhoppning är att min forskning ska bidra både till teoretiska framsteg för att förstå de mekanismer som styr social och emotionell inlärning och kunna bidra till att optimera kliniska behandlingsstrategier.

För mer information om forskningen se www.emotionlab.se

Foto: Ola Hedin

Övriga nominerade

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)