Psykologisk behandling som hjälp mot smärtor, diarréer och förstoppningar belönas 2013

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2013 tilldelats Brjánn Ljótsson, som disputerade år 2011 vid Karolinska Institutet, med följande motivering:

Årets vinnare, Brjánn Ljótsson, har forskat på psykologisk behandling mot mag- och tarmstörningar, IBS (s.k. irritable bowel syndrome). Hans forskning med fokus på effekter av exponeringsbaserad internet-kbt understryker vikten av psykologiska faktorer vid IBS och psykiatrisk komorbiditet, kunskaper som kan leda till förbättrad behandling för många patienter. Ljótsson har på ett tydligt, ambitiöst och förtjänstfullt sätt bidragit till ökad förståelse av hur psykologiska faktorer påverkar vår hälsa, samt hur sådan kunskap kan tillämpas och effektiviseras. Ljótssons forskning har bedrivits på ett systematiskt sätt för att utveckla och prova ny kognitiv beteendeterapeutiska behandlingsformer i jämförelse med andra, mer traditionella behandlingar, tillämpa och utvärdera dessa i olika sammanhang samt i relation till bakomliggande teoretiska antaganden. Därmed bidrar avhandlingen så väl till vetenskapen som till kliniken.

Kan psykologisk behandling hjälpa mot smärtor, diarrér och förstoppningar?

Brjánn Ljótsson, 2013. Foto: Martin HammarIrritable bowel syndrome (IBS) är en plågsam sjukdom som karaktäriseras av återkommande buksmärtor i kombination med diarréer och/eller förstoppningar. Det finns inga kända organiska förklaringar till symtomen och inte heller några mediciner som lindrar samtliga symtom. IBS är vanligt, ca 10% av befolkningen uppfyller diagnoskriterierna och av dessa så lider uppskattningsvis en tredjedel så pass mycket av sina symtom att det hindrar dem i vardagen. Det är ett välkänt faktum att stress påverkar magen och det har därför genomförts många studier där man har testat olika slags psykologisk behandling för att minska på stress och därmed lindra symtomen. Vanliga behandlingar är kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad på att minska ångest och depression, ökade färdigheter att hantera stressande situationer i vardagen samt avslappning och hypnos för att lära sig tekniker att minska kroppens stresspåslag. Dessa behandlingar hjälper för många men samtidigt har forskningen visat att effekten varierar mycket mellan studier vilket tyder på att det kan vara viktigt att adressera andra faktorer än bara stress vid IBS. Forskning har nämligen också visat att många personer med IBS är väldigt upptagna vid sina symtom. De oroar sig över sina symtom och ägnar mycket tid och energi åt att undvika att få symtom eller undvika vissa situationer där det vore plågsamt att få symtom. Vissa är rädda att bajsa på sig och undviker därför att vara långt ifrån toaletter. Andra plågas av smärtor och vill inte anstränga sig när det gör ont. Förstoppning kan göra att man går upprepade gånger på toaletten i hopp om ett "lyckat" toalettbesök och är man också uppblåst så kan lusten att delta i sociala aktiviteter minska för att man inte vill att det ska synas. För de flesta med IBS finns det också olika mat som man helst undviker för att man vet att den ger symtom. Detta är bara några få exempel på olika sätt som IBS kan påverka hur man beter sig i vardagen.

Inom KBT har man sedan länge använt principen om exponering för att minska oro inför olika symtom och situationer. Vid exempelvis paniksyndrom har man utvecklat en rädsla för de kroppsliga symtom som uppstår vid ångest och rädsla och vid social fobi är man rädd för att utsättas för andra personers kritiska omdöme i olika sociala situationer. I KBT vid dessa sjukdomar så övar man sig på att gradvis utsätta sig för det man är rädd för, det vill säga de kroppsliga symtomen vid paniksyndrom och de sociala situationerna vid social fobi. Även om KBT har prövats vid IBS i flera studier så har man dock sällan fokuserat på att personer med IBS ska bli mindre rädda för just sina symtom eller vänja sig att ha symtomen i olika situationer utan man har istället jobbat med annan slags oro.

I min forskning av exponeringsbaserad KBT vid IBS så har jag velat pröva vad som händer om man framförallt hjälper patienterna att bli mindre upptagna vid sina symtom. I behandlingen övar patienten sig på att inte låta symtom styra dem ifrån t.ex. sociala situationer och fysiskt ansträngande aktiviteter. De prövar att äta mat de annars undviker och övar sig på att vara långt ifrån toaletter och att minska på det totala antalet toalettbesök. Behandlingen är tuff och medför ofta att patienterna får mer eller mindre kraftiga ökningar av symtom under kortare eller längre perioder. Paradoxalt nog är detta inte en biverkan av behandlingen utan själva meningen, genom att göra sådant som man vet kan ge symtom så kan man öva sig på att ha symtomen i olika situationer där man absolut inte vill ha symtom. Behandlingen tar ungefär 10 veckor och sker stegvis där utmaningarna blir gradvis svårare. Under hela behandlingen har man kontakt med en psykolog som stödjer och hjälper till med planeringen. I majoriteten av de studier jag har genomfört har behandlingskontakten skett uteslutande via internet. Att genomföra en behandling via internet har flera fördelar, patienten behöver inte ta sig till den mottagning där psykologen finns och psykologen kan behandla fler patienter.

Jag disputerade på KBT vid IBS vid Karolinska Institutet 2011. Mina handledare var Gerhard Andersson, Nils Lindefors och Christian Rück. I fyra randomiserade kontrollerade studier som har genomförts via internet har behandlingen genomgående visat på goda resultat. Uppemot 70% av de patienter som genomfört exponeringar har upplevt symtomminskning vid behandlingens avslut och förbättringarna håller i sig 18 månader efter avslutad behandling. Vid jämförelser av annan behandling har vi sett att exponeringen leder till bättre resultat än avslappning, stresshantering och mindfulness. Dessa resultat innebär att många personer med IBS potentiellt kan erbjudas effektiv behandling som leder till både minskade symtom och ökad livskvalitet. Under 2014 kommer internetbehandling vid IBS börja erbjudas invånare i Stockholms läns landsting (www.internetpsykiatrienheten.se) och redan idag erbjuds KBT vid IBS i tradtionellt "ansikte-mot-ansikte"-format på Sabbetsbergs sjukhus i Stockholm.

Idag forskar jag vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting på framförallt exponeringsbaserad KBT för barn och ungdomar med IBS (www.ontimagen.nu) och KBT vid självskadebeteenden (www.nationellasjalvskadeprojektet.se). Dessa projekt är finansierade av bl.a. Vetenskapsrådet, Jane och Dan Olssons Stiftelse, Kempe-Carlgrenska Fonden, Stockholms läns landsting, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Brjánn Ljótsson

Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting
www.ontimagen.nu
www.nationellasjalvskadeprojektet.se

Foto: Martin Hammar

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)