Forskning om luktsinnet belönas 2010

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2010 tilldelats Jonas Olofsson, som disputerade år 2008 vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, och numera är tillhörande Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, med följande motivering:

Jonas Olofsson har på ett systematiskt och framgångsrikt sätt studerat hur luktsinnet försämras i åldrandet. I de studier som ingick i Olofssons avhandlingsarbete (2008) visar han att luktfunktioner hos äldre är relaterade till både genetiska (ApoE-e4) och kognitiva faktorer, samt att luktsinnet gradvis försämras i tidiga stadier av Alzheimers sjukdom. I andra studier där han använt EEG-baserad teknik för att studera luktsinnet (”event-related potentials”) har han bl.a. visat på förekomsten av könsskillnader i luktperception, samt att gravida kvinnors överkänslighet för vissa lukter är kopplad till kognitivt snarare än sensoriskt processande. Hur hjärnan uppfattar och minns emotionella händelser och bilder är andra fokusområden i Olofssons framgångsrika forskning. Olofsson har på kort tid publicerat ett imponerande stort antal artiklar i välrenommerade internationella tidskrifter samt etablerat nätverk av både nationella och internationella forskningssamarbeten.

Försämrat luktsinne; ett tidigt tecken på demens?

Jonas Olofsson, 2010Luktsinnet är ständigt aktivt; vi känner doften från mat, våra kläder, vi noterar obekanta dofter på bussen och på gatan, vi kan inte undgå att påverkas av de ljuvliga eller motbjudande dofter som personer i vår närhet utsöndrar. Vi påverkar vår omgivning med parfymer, tvålar och rengöringsmedel, doftljus och rökelse. Köpcentra och butiker anlitar konsulter för att finna dofter som undermedvetet stimulerar till konsumtion. Klädmärken och flygbolag integrerar dofter i sina varumärken.

Vårt luktsinne är utomordentligt känsligt; vi kan känna vissa dofter i koncentrationer som motsvarar tre droppar utspädd i en olympisk simbassäng fylld med vatten. Hela tre procent av vår genetiska kod ägnas åt att konstruera doftreceptorerna i våra näshålor. Men vi vet ganska lite om hur luktsinnet fungerar. Det mänskliga luktsinnet har historiskt sett hört till de minst utforskade ämnena inom psykologin, men forskningen om luktsinnet upplevt en renässans på senare år. Sedan Richard Axel och Linda Buck fick Nobelpriset 2004 för deras kartläggning av luktreceptorernas genetiska bas har forskningen om luktsinnet vuxit snabbt på alla fronter.

Min forskning har fokuserat på försämringar i luktsinnet och hur det kan signalera närvaron av tidig Alzheimers Sjukdom (AS) i hjärnans tinninglober. Luktsinnet har en skör uppbyggnad och kan lätt sättas ur spel av inflammationer i övre luftvägarna, huvudskador eller neurodegenerativa sjukdomar som AS. De delar av hjärnan som processar lukter är särskilt utsatta i AS. I min doktorsavhandling studerade jag personer som testats inom ramarna för Betulastudien som bedrivs i Umeå; en unik långsiktig studie av åldrandets kognitiva och hälsomässiga aspekter som leds av Lars-Göran Nilsson.

Tillsammans med medarbetare vid Umeå och Stockholms universitet och under handledning av Steven Nordin och Maria Larsson analyserade jag testresultat från personer som testade sitt luktsinne kring millennieskiftet (sammanlagt över 1200 personer). Vi jämförde förmågan att namnge dofter hos personer som har hög genetisk risk för AS (genvarianten Apolipoprotein E4) med de som har lägre risk. Hos personer över 70 år fanns ett samband mellan hög genetisk risk för AS och nedsatt luktsinne. Vi jämförde med hjälp av uppföljande tester fem år senare kognitiva förändringar hos äldre som var bra respektive mindre bra på att identifiera lukter. Vi såg att äldre med hög genetisk risk för AS och som dessutom inte kunde namnge dofter vid första testtillfället visade större försämringar i kognitiv förmåga vid uppföljningen fem år senare. Hos personer utan högriskgenen fanns inget samband mellan luktsinnet och kognitiva försämringar. Det tyder på att luktsinnet kan visa om en högriskgen orsakar skador i hjärnan som senare kan utvecklas till klinisk demens. Det finns dock många miljöfaktorer som påverkar luktsinnet (och risken att utveckla demens) och mer forskning behöver göras innan test av luktsinnet kan bidra till att diagnosticera AS.

Många grundläggande frågor om luktsinnets organisation och funktion återstår fortfarande att besvara. Tack vare ett postdoktorstipendium från Vetenskapsrådet ägnar jag mig just nu åt en serie studier tillsammans med Jay Gottfried vid Northwestern University, Feinberg School of Medicine i Chicago, USA. Projektet fokuserar på hur kunskap om dofter lagras i hjärnan och hur kunskaper om lukter påverkar vår perception. Vi använder funktionell och strukturell hjärnavbildningsteknik (MRI), samt psykologiska tester för att studera hur hjärnan bearbetar dofters perceptuella och kunskapsmässiga aspekter. Vi studerar såväl friska individer som personer med Primär Progressiv Afasi, en ovanlig demenssjukdom som drabbar kunskapsminne och språkförmåga. Jag kommer under hösten 2011 återgå till min tjänst som biträdande lektor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet där jag forskar och undervisar.

Jonas Olofsson
Docent i psykologi och biträdande lektor vid Stockholms universitet (tjl)
Postdoktoral forskare vid Northwestern University, Feinberg School of Medicine, Chicago, USA

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)