Forskning om motivationens roll för beteende belönas 2018

Priset till yngre forskare i psykologi, instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungl. Vetenskapsakademien, har för år 2018 tilldelats Andreas Stenling, som disputerade år 2016 vid Umeå universitet, med följande motivering:

För att han med avstamp i idrottspsykologi, konsekvent och metodologiskt skarpsynt, har utforskat motivationens betydelse och förutsättningar i olika organisatoriska kontext. Hans forskning kombinerar psykometrisk och statistisk stringens med teoretisk analys av motivationsbegreppet, ett bidrag med räckvidd långt bortom den idrottspsykologiska hemvisten. Därtill har Andreas Stenling visat prov på förmåga att etablera nya samarbeten, över verksamhets- och disciplinära gränser, och framstår som en i alla avseenden mycket värdig pristagare.

Andreas Stenlings forskning

Andreas StenlingMina huvudsakliga forskningsintressen ligger inom två olika områden:

  1. kopplingen mellan fysisk aktivitet, kognitiv funktion och mental hälsa över livsloppet; och
  2. motivationsprocesser i olika kontexter (t.ex. arbetsliv, fysisk aktivitet, idrott).

Dessa två områden speglar ett intresse att dels förstå konsekvenser av olika beteenden (t.ex. fysisk aktivitet) men också att förstå faktorer som påverkar människors beteenden såsom motivation och interpersonella relationer.

Att uppmuntra till mer fysisk aktivitet framhålls som en gångbar strategi för att förbättra kognitiv funktion och fördröja eller reducera åldersrelaterade försämringar av kognitiva förmågor. Fysisk aktivitet kan till exempel bidra till förbättrad kognitiv hälsa genom ökad cerebrovaskulär och kardiovaskulär funktion men kan också ha andra hälsoeffekter såsom minskad risk för depression och stress. Även om många studier har visat ett samband mellan fysisk aktivitet och bättre kognitiv och mental hälsa återstår många grundläggande frågor att besvara. Tack vare ett internationellt postdok-bidrag från Vetenskapsrådet ägnar jag mig för närvarande åt en serie studier med fokus på sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion över livsloppet. Projektet genomförs i samarbete med forskare vid Umeå universitet, Göteborgs universitet och University of Otago och fokuserar på:

  1. om mer fysisk aktivitet leder till bättre kognitiv funktion, om kognitiv funktion påverkar nivå av fysisk aktivitet eller om det finns ömsesidiga samband mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion över livsloppet;
  2. faktorer som modererar sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion (t.ex. kön, ålder och genetiska faktorer);
  3. mekanismer som kan förklara sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion.

Förhoppningen är att forskningen skall ge oss en mer detaljerad bild av sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion över livsloppet samt bidra med kunskap om för vem och när sambandet är starkare eller svagare.

Min andra forskningsinriktning handlar om att förstå motivationsprocesser i olika kontexter (t.ex. arbetsliv, fysisk aktivitet, idrott). Mycket av forskningen inom den här inriktningen tar sin utgångspunkt i självbestämmandeteorin (eng. self-determination theory) som är ett övergripande teoretiskt ramverk för att studera motivation och personlighet. Jag är särskilt intresserad av kopplingen mellan olika typer av motivation och människors beteenden och hälsa samt motivationsfrämjande beteenden i interpersonella relationer. I vår forskning fokuserar vi exempelvis på kopplingen mellan olika typer av motivation och nivå av fysisk aktivitet, sambandet mellan tränares beteenden och idrottares motivation och välbefinnande samt interventioner för att öka motivationsfrämjande beteenden. För närvarande är jag också involverad i forskning vid Göteborgs universitet inom ramen för studien HEalth, Ageing and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) där vi undersöker motivationsfaktorers betydelse vid pensionering. Min forskning inom ramen för HEARTS fokuserar på:

  1. hur motivation till arbetet påverkar pensionsprocessen och hur människor anpassar sig till livet som pensionär;
  2. förändringar i motivationsfaktorer under pensionsprocessen samt hur dessa förändringar är relaterade till förändringar i hälsa och anpassning till livet som pensionär.

Jag bedriver också forskning tillsammans med kollegor vid Umeå universitet där vi med interventioner och longitudinella ansatser undersöker olika typer av ledarskap och dess koppling till motivation och hälsa på arbetsplatsen. Av särskilt intresse är att förstå hur motivationsfaktorer påverkar chefers beteenden mot sina medarbetare samt hur vi kan designa interventioner för att öka motivationsfrämjande beteenden bland chefer/ledare. En förhoppning är att bidra med kunskap som kan öka effekten av ledarträning; dels gällande faktorer som bidrar till att chefer/ledare tar till sig och använder nya kunskaper och färdigheter som en följd av ledarträning men också effekter på medarbetarnas motivation och hälsa.

Andreas Stenling
Forskare i psykologi vid Umeå universitet
Postdoktoral forskare vid University of Otago, Department of Psychology, Dunedin, Nya Zeeland

Övriga nominerade

Samtliga pristagare

Klicka på namnen för att läsa prismotiveringen och en kort presentation av respektive pristagare.

2018: Andreas Stenling (Umeå universitet)
2017: Arvid Erlandsson (Lunds universitet)
2016: Marcus Lindskog (Uppsala Universitet)
2015: Armita Golkar (Karolinska Institutet)
2014: Erik Hedman (Karolinska Institutet)
2013: Brjánn Ljótsson (Karolinska Institutet)
2012: Terje Falck-Ytter (Uppsala universitet)
2011: Devin B. Terhune (Lunds universitet)
2010: Jonas Olofsson (Umeå universitet och Stockholms universitet)
2009: Karin Brocki (Uppsala universitet)
2008: Markus Jansson-Fröjmark (Örebro universitet)
2007: Nazar Akrami (Uppsala universitet)
2006: Johan Lundström (Uppsala universitet)
2005: Lisa Thorell (Uppsala universitet)
2004: Mikael Johansson (Lunds universitet)
2003: Tomas Furmark (Uppsala universitet)